Beastie Boys har gett oss många år av guldkorn och glädje. Vi minns Adam "MCA" Yauch med favoriten The Sounds of science från Paul's Boutique (1988) och jubileumsversionen av Fight for your right.

Det var verkligen inte de kommersiellt stora artisternas år i år på P3 Guld. Alla trodde på Timbuktu och Veronica Maggio. Istället blev det Kapten Röd och Svenska Björnstammen som gick hem som vinnare. Många svenska artister har haft ett bra år. Roligt att svenska folket premierar de mindre akterna. Om man tittar på listan av vilka svenska låtar som spelast flest gånger på P3 2011 så toppar Maggio och Timbuktu. Varken konstigt eller oförtjänt. Men att man på tredjeplats hittar Björnstammen är mer otippat för ett så nytt band. Roligt att svenskarna tagit till sig en så charmig grupp snabbt och väljer att lyfta fram dem framför jättarna. Alla blir självklart glada för vinster och folkets stöd, men för nykomlingar och klättrande artister betyder det mycket mer. Göteborg får sträcka på sig med tre vinster. Grattis Kapten Röd och Graveyard.

Denna onsdag hör du John Eriksson från Peter Bjorn and John i Stangers in your city. Han berättar varför de stöttar K103 och vilka minnen han har från studentradion. Dessutom får du höra att Depeche Mode fans kan var farliga och vart en av deras värsta konserter någonsin med Peter Bjorn and John hölls. Starngers in your city hör du kl 21.00.

Torsdagskvällen inleddes med sedvanligt köande, med sikte på Low och James Blake i Annedalskyrkan. Den nya appen för köprognoser användes flitigt i kön och vi gissade på att vi "kanske" skulle komma in, vilket också blev resultatet. Utanför kyrkportarna med ca 50 personer före oss, annonserade vakterna att det var fullt. Jaha, segt tänkte vi och satte oss på spårvagnen med Radio Dept på Trädgårn som mål. När vagnen var vid Kungsportsplatsen såg även detta arrangemang fullt ut och vi bestämde oss istället för att gå på det ingen annan ville gå på, vilket resulterade i en halvsömnig konsert på Domkyrkan (vet ej artist) och en småtrevlig sådan på Nef. Festivalens bästa dansgolv avslutade torsdagen, men hörde inte till Way Out West utan GBG-insitutionen Aniara, som bjöd på gratis fest på gångavstånd från Linneplatsen.

Fredagen inleddes för vår del med Fleet Foxes, nu på festivalområdet. Det känns som att alla var rätt överens om att dessa folkrockskägg var ok, inte mer. Deras skivor är unisont hyllade men live verkar de sakna någon sorts närvaro som lyfter materialet till något mer än bara ganska bra versioner av hur de låter på skiva. Robyn var på electrohumör och levererade hitlåt efter hitlåt utan överdrivet mycket scenshow men en scennärvaro som åtminstone är bättre än Fleet Foxes. Några halva konserter och en hemmapaus senare (det överlägset bästa med Way Out West - att man kan gå hem) var det dags för kvällens höjdpunkt, Prince. Ni har kanske redan sett alla 5 av 5-recensioner i kvällstidningarna och jag ska inte vara svårare. Efter inledningen med 1999 och Little Red Corvette var det inget snack, Prince är störst. En magnifik musiker och scenpersonlighet, materialet räcker lätt till de 3,5 timme han spelar och scenshowen är åtminstone under Purple Rain, episk.

Lördagen inleddes sent med några låtar av rapparen MF Doom och norrländska Säkert!, två konserter som inte gav något större intryck. Ariel Pink's Haunted Graffiti var det första jag såg i sin helhet. Dessa spelade stilsäker softrock med klara 80-talsmarkörer i sound och stil - sångaren hade lång hår med lugg och basisten en bas modell retrofuturistisk. Lite småroliga men alltid med respekt för musiken. Kvällens huvudnummer var då Kanye West. Jag tror inte jag minns något år som haft två så klara huvudartister som i år. Man kan jämföra med Big 4 på Ullevi som var annonserat som en "mini-festival" men på plats var det ingen fråga om att Metallica var störst och de andra var uppvärmningsakter. Så även denna Kanye. Om det är något han är, så är det stor. Produktionerna är bombastiska, han har 30 dansare, konfetti och fyrverkerier och inleder konserten på ett 10 meter högt podie. Backdropen är gigantisk och föreställer änglastatyer utan huvuden. Funkar det? Ja! Jag köper till och med hans autotune-ballader som egentligen är hemska. Även Kanye har samlat på sig en diger samling hits och gör även ett medley på låtar från debuten "College Dropout", som helt klart kunde ha varit längre. Kvällen avslutades med ett ganska tunt dubstep/drum'n'bass-dansgolv på Lagerhuset (där en öl kostar 65 kronor) med b.la. Ikonika som är bra på skiva men fick spela för ett synnerligen glest golv.

/Olle Ohlsson - Fågelvägen

Du vet väll att K103 varje vecka lägger till nya låtar till vår spellistor. Nu under sommaren är vi ute och letar färsk musik, på festivaler, bland nya vänner, haussade bloggar och ogenomtänkta charterresor. Resultatet hör du i augusti när vi återvänder med massa nya fynd. Tills dess kan du lyssna på de flesta av vårens rotation här via vår spotifylista. http://open.spotify.com/user/k103/playlist/2iYMerGpYOHsVWK0k4hFEk

Och självklart finns alla låtarna att höra på K103. Du väljer antingen 103,1 MHz på din radio eller www.k103.se i din webbläsare. Enjoy!

K103s musikprofil premierar det lokala framför det nationella, det svenska framför det internationella och det oetablerade framför listettorna. Grundregeln är alltid att det ska vara musik som är intressant för våra lyssnare. Vår rotation är en blandning av pop, hip-hop, elektronika, soul, rock, reggae m.m.