Antalet sökande till Sveriges högskolor och universitet fortsätter öka och ett flertal av Göteborgs universitets program är bland de mest ansökta i Sverige. Totalt var det 33 633 sökande till Göteborgs universitet inför vårterminen, en ökning med sex procent jämfört med 2012. De program som fått flest ansökningar är psykologi-, socionom- och läkarprogrammet. En av de utbildningar som tappat flest ansökningar i Sverige är civilekonomprogrammet, rapporterar Sveriges universitets lärarförbund. Civilekonomprogrammet har tappat trettioåtta procent i ansökningar sedan 2012.

– Minskningen för civilekonomprogrammet hör samman med att vissa lärosäten, som Göteborgs universitet, inte längre ger program som leder till civilekonomexamen. Man erbjuder kandidat, magister- och masterexamen istället, säger Torbjörn Lindqvist vid Universitetskanslersämbetets analysavdelning.

Text: Karin Björklund
Bild: Göteborgs universitet

Antalet sökande till Sveriges högskolor och universitet fortsätter öka och ett flertal av Göteborgs universitets program är bland de mest ansökta i Sverige. Totalt var det 33 633 sökande till Göteborgs universitet inför vårterminen, en ökning med sex procent jämfört med 2012. De program som fått flest ansökningar är psykologi-, socionom- och läkarprogrammet. En av de utbildningar som tappat flest ansökningar i Sverige är civilekonomprogrammet, rapporterar Sveriges universitets lärarförbund. Civilekonomprogrammet har tappat trettioåtta procent i ansökningar sedan 2012.

– Minskningen för civilekonomprogrammet hör samman med att vissa lärosäten, som Göteborgs universitet, inte längre ger program som leder till civilekonomexamen. Man erbjuder kandidat, magister- och masterexamen istället, säger Torbjörn Lindqvist vid Universitetskanslersämbetets analysavdelning.

Text: Karin Björklund
Bild: Göteborgs universitet

*Gääääsp*... Blev du också sugen på att gäspa nu? Det har vi människor gemensamt med apor och hundar. I Sierra Leone har forskare studerat hur en grupp föräldralösa schimpanser reagerade på en gäspande människa.

Tidigare forskning har visat att barn börjar härmgäspa vid fem års ålder, samtidigt som deras empatiförmåga utvecklas.

Beteendet hos schimpanserna i Sierra Leone stämde överens med människors utvecklingskurva. Babyaporna reagerade inte på forskarens och djurskötarens gäspningar, men det gjorde apor som var äldre än fem år.

Både människor och apor är mer benägna att härma en gäspning om de står på god fot med individen som gäspar. Forskarna tror därför att vi härmgäspar för att visa vår empati.

Underligt nog härmade de vuxna aporna både den okände forskaren och den välbekante djurskötarens gäspningar lika ofta. En möjlig förklaring är att apor mestadels träffar vänskapliga människor, och därför uttrycker empati för alla människor runtomkring.

Men det urskiljningslösa gäspandet kan också bero på att apor inte skiljer särskilt noga på oss människor. För dem är det viktigare att skilja på olika artfränder - såväl kompisar som ovänner. Det må vara att schimpanser inte gör skillnad på folk och folk. Men tydligen gör de skillnad på folk och apa.

Text: Sandra Barcella
Foto: Vera Kratochvil

Artisten Morrissey kommer till Göteborg för boksignering den 17:e oktober. Klockan 17 kommer han att signera sin självbiografi "Autobiography" på Akademibokhandeln i Nordstan. Uppgifterna kommer från nätmagasinet True-to-you.net. Morrissey har varit sångare i brittiska The Smiths men har även haft en lång solokarriär efter att bandet upplöstes. Den 17:e oktober är även datumet då biografin släpps i resten av europa.

Text: Karin Björklund

För tolfte året i rad presenterar Lärarförbundet sin lista över Sveriges bästa skolkommuner. Mätningen är uppdelad i två delar, en som mäter lärarnas förutsättningar och en som redovisar elevernas resultat. Det är den bredaste rankingen av sitt slag i Sverige och för första gången är det Piteå som toppar listan. Eva-Lis Sirén är ordförande för Lärarförbundet och menar att Piteås satsning på lärare har lönat sig. Göteborg däremot sjunker från plats 208 till 240, av 290 platser totalt. Lärarförbundets ordförande i Göteborg, Elisabet Mossberg uttrycker sin besvikelse men har haft detta på känn ett tag. Många omorganisationer har inneburit påfrestningar för lärarna och hon uppmanar kommunala politiker att ta varningsklockorna på allvar. Socialdemokraternas kommunalråd för grundskolan, Anna Johansson, känner dock inte igen bilden Elisabet Mossberg målar upp. Hon vill istället se mer kollegial dialog mellan lärarna för att omorganiseringar skall ske lättare och bättre.

Text: Karin Björklund
Fotograf: Johanna Hanno
Från vänster: Ingemar Jernelöf (förvaltningschef Piteå kommun), Rut Rahkula (ordförande barn- och utbildningsnämnden Piteå kommun), Stefan Eriksson (ordförande Lärarförbundet Luleå), Eva-Lis Sirén (Lärarförbundets ordförande).

Kung Carl XVI Gustav besökte Göteborgsregionen under torsdagen och fredagen förra veckan tillsammans med Kungliga Ingenjörvetenskapsakademin, IVA.
Besöket var en del av den årliga resan som IVA gör till företag och organisationer som ligger långt fram i innovationer och tekniskt kunnande. Man besökte bland annat Chalmers Sjöfart och marinteknik, högskolan i Borås, Volvo Penta och aktörer inom Life Science.
Ett 30-tal personer från näringsliv, förvaltning och akademi deltog tillsammans med landshövdingen Lars Bäckström.

På torsdagskvällen besökte IVA även Högskolan för scen och musik vid Göteborgs Universitet för att gå på en konsert med University of Gothenburg Symphony Orchestra.

Foto: gu.se

Trycket på e-böcker ökar både på de vanliga biblioteken och på universitetsbiblioteken runt om i landet. Och biblioteken på högskolorna har som ambition att erbjuda all kurslitteratur i e-boksformat.
Den stora fördelen är att e-böcker kan lånas ut till flera personer samtidigt men det är den omdebatterande ersättningsmodellen som sätter käppar i hjulet.

För varje e-bok som ett bibliotek lånar ut måste en avgift till e-boksleverantören betalas vilket har lett till att när efterfrågan på böckerna har skjutit i höjden har också bibliotekens utgifter gjort detsamma. Och detta har tyvärr lett till att biblioteken runt om i Västra Götaland tvingas till att begränsa utlåningen av e-böcker.

Plugga inte framför datorn om du sitter på C-uppsatsen som ska ta forskarvärlden med storm. Enligt konsultföretaget Vismas enkät kommer snilleblixtarna under promenader, i duschen och på dass.

I Visma-enkäten, fick 500 småföretagare svara på var de får sina bästa idéer. 31 % av personerna uppgav att snilleblixtarna kommer under promenader.'På tio-i-topplistan över kreativa miljöer kom även bilresor, tupplurar och personlig hygien. En del av småföretagarna kände sig extra kreativa på toaletten och i duschen. Bara 7 % av de tillfrågade fick sina bästa idéer där de borde: på jobbet.

För Vismakoncernens anställda, innebär enkätresultatet ett glädjebud. Vismas konsulter har inga egna arbetsplatser, men nu kan de alltså trösta sig med att de bästa idéerna ändå kommer på hotelltoaletten.

Text: Sandra Barcella
Bildkälla: fotoakuten.se

Möter du bilförarens blick när du svänger? Titta bakom dig istället. Enligt forskaren Paul Hemerens studie är det huvudrörelserna i sidled som bilister uppmärksammar och som får dem att sakta ner.

Antalet cyklister i storstäderna ökar, men så även risken för olyckor. Det är i mötet med bilar som cyklisterna ådrar sig de svåraste skadorna. I korsningar är du som cyklist särskilt utsatt. Om bilisten feltolkar dina intentioner och inte lyckas förutsäga vänstersvängen i tid, är olyckan ett faktum.

Paul Hemeren vid högskolan i Skövde har studerat de signaler som uppstår när bilist möter cyklist i korsningar.

Sakta ner. Möt bilförarens blick om du vill. Använd reflexväst om du tror att det hjälper. Men enligt Paul Hemerens studie är det viktigast att du kastar en blick bakåt innan du svänger. Dina huvudrörelser är avgörande för att bilisten ska lyckas förutspå din färdriktning.

I studiens intervjumoment uppgav långt fler bilister att de bedömde situationer utifrån cyklistens huvudrörelser, än utifrån ögonkontakt och samförstånd. Studien visade också att bilister ägnar stor uppmärksamhet åt hur cyklistens ben och händer rör sig. Därför experimineterar Paul Hemerens nu med placeringen av reflexer på kroppen.

Han tror att de allt vanligare reflexvästarna utgör en falsk trygghet, eftersom de täcker cyklistens bål istället för de rörliga kroppsdelarna. Det flourescerande materialet syns heller inte under dåliga ljusförhållanden.

Redan nu är Paul Hemerens råd att använda traditionella reflexer och utgå från vilka kroppsdelar som rör sig mest. Armar, ben och huvud signalerar tydligt om du tänker svänga eller cykla framåt. Och välplacerade reflexer tillsammans med uppmärksamma bilförare kan rädda liv.

Men tänk om bilar skötte den biten själva? Redan idag, kan bilar upptäcka cyklister. Paul Hemeren hoppas att bilar även ska lära sig att förstå cyklisters intentioner. Under 2014 inleder han ett samarbete med Volvo Cars: tanken är att inte bara bilisten, utan även smarta bilsystem, ska kunna registrera cyklisters planer i framtiden.

Text: Sandra Barcella
Bildkälla: fotoakuten.se

Spionen skriver at GFS ønsker å utvikle er nytt studiefoum som skal virke i Västra Götlandregionen. Det jobbes blant annet med studentrabatt i kollektivtrafikken og studentbosteder. Politikere og GFS har som felles mål å skaffe 2000 nye studentbosteder før 1015. Linus Månsson, ordfører av GFS mener at dette ikke er gjennomførbart. Han påpeker at 400 til 500 nye bosteder er en mer rimelig målsetning. Akkurat nå pågår det et prosjekt som totalt kan gi mer enn 200 studentbosteder i Möldal og Hammarkulle. GFS egne undersøkelse viste i fjor at flere studenter kan tenke seg å bo et stykke fra sentrum dersom kollektivtrafikk og bostedsprisene blir noe lavere.