Musikredaktionen

WoW 2014 – Vi hade i alla fall till största del tur med vädret

DSC01857b.jpg

Det är nu dagen efter kvällen före. Igår tog den åttonde upplagan av Way out West slut och det är dags att börja sortera intrycken. Inför festivalen fanns en del farhågor om svagare program än vi vant oss vid genom åren och svalare publikintresse. Faktiskt är det första gången som festivalen inte ökar sin publiksiffra från föregående år. Även om det bara rör sig om knappt 300 besökare ifrån förra årets rekordsiffra på 27700 personer.

För egen del inleddes festivalen med Uppsalahiphopparna Labyrint, som i sista stund blivit bokade efter avhopp. Under låten Ortens favoriter gör de som de brukar göra och bjuder in ett gäng lokala förmågor, med Vic Vem i spetsen, att visa upp sig inför ”hemmapubliken”. Till skillnad från arrangerande Luger kan tilläggas. Trots alla grymma Göteborgsband som finns är det svårt att hitta hemmarepresentanter i programmet för såväl området som klubbakterna.

Way out West har istället etablerat sig som en slags Stockholmsvecka i miniatyr, och musikbranschens självklara samlingspunkt. För att cementera den positionen ytterligare var en nyhet för i år att ordna seminarier för press och musikarbetare. Ett strategiskt beslut för att behålla creddpositionen i musiksverige, men inget som kommer den stora festivalpubliken till gagn.

Torsdagen var annars den givna rockdagen. Motörhead, The National och Queens of the Stone Age avlöste varandra på de stora scenerna. Men störst publik per kvadratmeter fanns i lilla dungen när Silvana Imam gick loss. Att hypade Yung Lean tog vid efteråt gjorde att om man väl klämt sig in framför scen gick det knappt att ta sig därifrån när ytterligare personer försökte trycka på för att över huvud taget komma i närheten av scen.

Årets upptäckt gjorde undertecknad i väntan på Teddybears spelning på GBG Film Studios. De som tagit sig ut till Hisingens filmindustri och lyckats ta sig in i de knökfulla, berlinlika hangarerna möttes av ett sanslöst sväng från I am legion. Svett, grime och rap i perfekt symbios. Teddybears gjorde inte heller någon besviken.

En av festivalens på förhand största bokningar avslutade programmet i parken på fredagen. Outkast inledde också sin spelning inför en av de största publikhaven under WoW, men gjorde det sannerligen inte lätt för sig när de blåste upp mjukporriga bilder på nakna tjejer på sin gigantiska backdropskärm. Fortsatte sedan med att bjuda upp unga tjejer på scen för att dansa och ”get wild and crazy”. Den källsorterande WoW-publiken, som högst troligt har mer högskolepoäng i genusvetenskap än någon annan festivalpublik, blev i bästa fall besvikna men i ännu fler fall förbannade. Då Outkast redan bränt av sina största hits och var oinspirerade i största allmänhet tunnades publiken snabbt av.

Ordningen återställdes på lördagen då tjejerna verkligen regerade i programmet. Linda Pira med sina Ladies First kämpade tappert mot regnet som nådde slottsskogen under eftermiddagen. Elliphant röjde skiten ur Linnetältet strax därefter och slapp ovädret. Veronika Maggio höll förväntad hög nivå men bjöd också på festivalens mest förväntade besvikelse när alla hoppades på gästspel från Håkan Hellström som INTE dök upp under Hela huset. Ungefär samtidigt spelade Jenny Wilson följt av Annika Norlin på tältscenen. Som final i Slottskogen övertygade en överenergisk Robyn som spelade ett långt set tillsammans med Röyksopp.

Sammantaget ett spretigt program utan självklara toppar vi blivit bortskämda med tidigare år. Men variationen är också en styrka, när man efter festivalen kan ta sig vidare till Göteborgsoperan som var ny spelplats för klubbprogrammet. Går inte klaga på bredden i utbudet när Göteborgssymfonikerna tillsammans med Daniel Hope framför Vivaldis Fyra årstider sent på lördagnatt.

K103 träffade under festivalen Jungle, Little Dragon, Ry X, Hurula, Colleagues, Elliphant, Broken Twin, Teddybears & Yumi Zouma. Du hör allt under höstens sändningar i K103 i allmänhet och Indieklubben i synnerhet.

Kennet Sundberg vid pennan. Emilia Håkansson, Fredrik Helgesson och Eva Gustavfsson vid mikrofonerna.

Grand final på Way out West

DSC02000b.JPG

Finalen av Way out west blev grandious. Foto: Eva Gustavfsson

Fredag på Way out West

DSC01799c.jpg

Solen fortsatte att skina över Slottskogen, Way out west och K103. Vi roddare massa intervjuer du snart får höra och höll koll på alla spännande spelningar. Foto: Eva Gustavfsson

Torsdag på Way out west

DSC01338.JPG

En solig start på årets Way out West. Följ K103s rapportering från festivalen i bilder. Foto: Eva Gustavfsson

K103 på Roskilde

rosk_fred_min.jpg

Självklart medverkade K103 på årets rekordupplaga av Roskildefestivalen. Med närmare 100 000 andra dansade vi till den tyngsta elektron, till den svängigaste popen och gamla ikoner. Jag, Zeth Isaksson, och Fredrik Helgesson drev omkring för att ge vår bild av Roskildefestivalen.

Vi kommer inom en tid ge er möjlighet att lyssna på intervjuer med bland annat Trentenmöller, Bombus och Tempel. Dessutom ger vi en direktrapport från den största högtalaranläggningen på campingen, Luksus. Som om inte det vore nog så får ni ta del av en exklusiv presskonferens med Pussy Riot!

Snart på etern: k103 på Roskilde!

K103s musikprofil premierar det lokala framför det nationella, det svenska framför det internationella och det oetablerade framför listettorna. Grundregeln är alltid att det ska vara musik som är intressant för våra lyssnare. Vår rotation är en blandning av pop, hip-hop, elektronika, soul, rock, reggae och ska. Varje vecka plockar musikredaktionen guldäggen från allt nysläppt och lägger till vår spellista. Alla de stora studentradiostationernas spellistor läggs därefter samman till Studentradiolistan - vår egen Topp 20-lista.

Redaktion

files/users/musikred/profile/studentradion2.jpg

Per Håkansson, Christopher Jensen, Eva Gustavfsson, Emilia Håkansson och David Marshall.

Följ oss via RSS

Kontakt

musik@k103.se